EDUCATING RITA av Lewis Gilbert (1983)
Svensk titel: Timmarna med Rita
Med Julie Walters, Michael Caine, Michael Williams, Maureen Lipman, Jeananne Crowley, Malcolm Douglas, Godfrey Quigley, Dearbhla Molloy, Patrick Daly, Kim Fortune, Philip Hurd-Wood, Hilary Reynolds, Jack Walsh, Christopher Casson, Rosamund Burton, Marcus O’Higgins, Mark Drew, Gabrielle Reidy, Des Nealon, Marie Conmee, Oliver Maguire, Derry Power, Alan Stanford, Gerry Sullivan, Patricia Jeffares, Maeve Germaine, Liam Stack
Educating Rita är George Bernhard Shaws Pygmalion förflyttad till 1980-talet och vältalighet har ersatts av litteraturhistoria. Educating Rita, ursprungligen en teaterpjäs även den, har scenografiskt inte blivit film alldeles smärtfritt – scenerna i Michael Caines fakultetsrum på universitetet och i folks hem blir ibland teatraliska och man ser att de ursprungligen spelats på en scen, om än av andra skådespelare – men det är bara en anmärkning i marginalen, även om man i och för sig skulle ha kunnat förlägga dem till andra miljöer i filmen. Likaledes blir det faktum att Educating Rita är en ytligt uppdaterad version av Pygmalion bara en marginalanteckning, eftersom filmens alldeles egna kvaliteter är för många och för lysande.
Den främsta av de kvaliteterna är miraklet Julie Walters. Detta var hennes stora genombrottsroll och även när man ser filmen för femte eller sjätte gången känns det alldeles enastående uppenbart varför. Hennes unga arbetarklasskvinna med utpräglad Liverpoolaccent är oemotståndligt välspelad; Julie Walters träffar varenda ton, hela tiden, filmen igenom. Hon tar inte ett felsteg. Hennes uppträdande, hennes sätt att vara, är fullständigt övertygande och som på den tiden okänd skådespelerska lät hon inte den väförtjänt världsberömde, sedan länge etablerade legendaren Michael Caine (som förstås gör en lysande insats, men finns det någon enda som ens skulle tro något annat?!) trumfa henne. De båda är makalöst jämspelta, de kompletterar och framhäver varandras rollgestalter, och liksom Julie Walters träffar varenda ton i sitt skådespeleri träffar de även varenda ton när de skådespelar i kör.
Educating Rita är, på samma sätt som exempelvis Yentl av Barbra Streisand, en film om att mot alla odds, givet den sociala miljö man som kvinna fötts in i, törsta efter kunskap och genom kunskapen självförverkligande. Ur den mycket väsentliga synvinkeln får komedin Educating Rita en allvarlig klangbotten, som väl porträtterar tillvaron och villkoren för människor som fötts in i arbetarklassen i det fortfarande hårt klasstrukturerade England. Det var aldrig meningen att Julie Walters’ rollgestalt skulle gå på universitetet, och därför kan hon inte ens göra det – hon är tvungen att nöja sig med att gå en kurs via s.k. Open University, som kan liknas vid en ABF-kurs i ett universitets regi. Hon får sina lektioner dels via Open University’s skolprogram på TV, dels via den handledande professor i litteraturhistoria, Michael Caine, som hon anvisats. Den kamp hon utkämpar för att nå sitt mål inspirerar och gestaltas mycket trovärdigt; fullständigt otvunget blir komedin Educating Rita alltså även en gripande, upplysande, och inspirerande film.
Men till det kommer – liksom i Pygmalion – den obesvarade kärlek som den medelålders, manlige handledaren börjar hysa för den unga, kvinnliga student som är hans akademiska skyddsling. Och det komplexa spel som blir följden av hennes allt större självständighet – född ur hennes allt större studieframgångar och därmed ökade kunskapsfond – och med den allt större självsäkerhet. Den manlige handledaren försöker behålla greppet som den ouppnåeligt kunnige, av vilken hans unga kvinnliga elev måste vara ständigt beroende – en kamp som tack vare hans egen förträfflighet som lärare är dömd att misslyckas – och de båda skådespelarna gestaltar denna under ytan bubblande och ibland exploderande konflikt med subtilt eleganta medel.
Educating Rita är ett mästerstycke. Jag har sett om filmen för femte eller sjätte gången, som jag nämnde.
Att det blir minst lika många gånger till står utom varje tvivel. Den spännande frågan är hur många gånger det blir därefter.
Jag vet bara att det blir många.
Kör hårt,
Bellis
Kinematografi 