Archive for the ‘THE SUICIDE’ Category

THE SUICIDE av Jeff Markey (2006)

april 24, 2012

THE SUICIDE av Jeff Markey (2006)
Med Jeff Markey, Kinna McInroe, Jeff Marchelletta, Chase Kim, Ricardo Mamood-Vega, Hardia Madden, Luz Minerva, Bonnie Kostecka, Thomas James Markey, Dan Gilvary, Sckljork Wyckejam

Ofta sker det i indievärlden. Independent productions, filmer som inte är producerade av stora filmbolag. Medan den mest kända filmen om Charles Bukowski är den katastrofala Barfly av Barbet Schroeder, finns kortfilmen The Suicide, baserad på en av hans noveller. Och det här är verkligen Charles Bukowski. På sina bara femton minuter lyckas The Suicide gripande återge den nattvärld som Charles Bukowski levde i och skrev om, den värld som bebos av förtvivlade, desperata människor som för en lika ständig som hopplös kamp för tillvaron. Eller helt enkelt ger upp. Som Jeff Markeys rollgestalt, som försöker begå självmord. Det vansinniga händelseförlopp som följer är vansinnigt för de flesta människor, men inte för människorna i den här världen, där desperationen är vardag och därför, på olika plan, orsakar desperata handlingar som gör tillvaron riskabel och föder en känslokall cynism.

Fast det är samtidigt en del av poängen med The Suicide, för de båda människospillror som filmen kretsar kring – Jeff Markeys suicidala och den billiga syltans servitris, spelad av Kinna McInroe – försöker på det kanske enda sätt som är möjligt för dem att finna någon värme och tröst, trots att de båda, eller i alla fall Markey, inser att den lättnaden, den mänskliga värmen bara är i bästa fall mycket flyktig och född ur fel omständighet, den djupa desperation och förtvivlan de båda ständigt lever med.

Det är skickligt att kunna göra en film med så dramatiskt händelseförlopp utan stora åthävor och det är skickligt att så väl, på så kort tid, gestalta så mycket på det rent mänskliga planet. Tittaren lär känna de båda huvudrollernas gestalter lika bra som i en långfilm och det känns inte forcerat, inte överlastat.

Det är egentligen märkligt att inte fler verk av Charles Bukowski har filmats, för hans prosa är mycket visuell och lämpar sig väl för att filmatisera. Samtidigt är det förstås därför glädjande att en liten produktion som denna förmår fånga Bukowskis värld så väl – och så gripande. Bukowski skriver avskalat och ofta hänsynslöst utlämnande om sig själv och människorna i den värld han bebodde, och den här filmen är lika utlämnande, lika avslöjande. Vi får till och med veta Kinna McInroes mest privata och som hon själv tycker skamliga hemlighet och vi får se hur hon för att åtgärda den får hålla till godo med det sjaskiga som bjuds och ändå blir så överväldigad att hon därefter älskar – eller snarare tror sig älska – Jeff Markey som hjälpt henne.

Det säger väldigt mycket om hur eländig tillvaron är för människor som dem Charles Bukowski så träffsäkert porträtterade i sina ofta självbiografiska berättelser.

Kör hårt,
Bellis