Om böcker som är bättre än filmer
Ett av de märkligaste och mest ogenomtänkta omdömen man ofta hör folk fälla om filmer är att “Boken var mycket bättre!”.
Mitt svar är givet: “Aha, du tyckte alltså att skådespelarna i boken var bättre? Eller var det bokens stilistik som överträffade filmens?”
Att över huvud taget kvalitetsjämföra en bok och en film, även om den ena är inspirerad av den andra, är faktiskt ett kategorimisstag. Begreppet myntades av den brittiske filosofen Gilbert Ryle, som i sin “The Concept of Mind” ger ett exempel på ett slags kategorimisstag: en man blir visad runt på ett universitet. Han får se föreläsningsbyggnaderna, han får se biblioteket, han får se studentkårens byggnad, han får se forskningsavdelningen, han får se universitetets bokhandel och restaurang. Och när rundturen är över och han har sett allt detta, säger han: “Det var en väldigt intressant rundtur, men var ligger själva universitetet?”
Att jämföra en roman med en spelfilm är också ett mycket uppenbart kategorimisstag.
På samma sätt som följande:
Kompositören Modest Mussorgskijs mest berömda komposition heter Tavlor på en utställning och var direkt inspirerad av just tavlorna på en utställning. Tavlorna finns bevarade och kan därför jämföras med den musikaliska kompositionen. Den spännande frågan är nu, kan man med någon rimlighet hävda att antingen tavlorna eller musiken är “bättre”?! Tillhör de inte i själva verket helt olika kategorier och är därför inkommensurabla, det vill säga omöjliga att meningsfullt jämföra med varandra? Ungefär som apelsiner och asfalt?
Detsamma gäller förstås skriven text och rörliga bilder med levande människor. Även om en film är inspirerad av eller bygger på en roman, så är den ett fristående konstverk av ett helt annat slag än romanen. Att över huvud taget jämföra romanen med filmen är som att jämföra tavlorna med musiken. Det går inte. Det går faktiskt inte.
Så det finns inga böcker som är bättre än filmer och inga filmer som är bättre än böcker.
Kör hårt,
Bellis
Kinematografi 
april 30, 2009 kl. 08:06 |
Däremot går det att tycka att en filmatisering är dålig just som _filmatisering_. Om du läst en bok som på ett briljant sätt skildrar en problematisk fader-sonrelation och regissören väljer att lägga fokus på de två sidor som består av en biljakt och låta den uppta 90% av filmen så är det fullt rimligt att säga att regissören gjort en dålig filmatisering av en bra bok. Däremot har du ju rätt i sak, för om biljakten är välgjord kan det ju ändå vara en bra film.
april 30, 2009 kl. 08:08 |
Sedan vill jag påpeka att detta att dissa en film utifrån att boken var bättre är ett brett folknöje och nästan en konstform i sig. Jag vill inte missunna någon det nöjet. Men du har, som sagt, rätt i sakfrågan.
april 30, 2009 kl. 15:33 |
Ditt exempel på en dålig filmatisering är faktiskt träffande, för i inte så liten utsträckning är det precis vad som sker i den jättelika specialeffektsverkstad som ersatt forna tiders filmstad Hollywood. Man släpper ut ett växande antal stora schabrak per år, i Sverige ofta i början av sommaren och i mellandagarna, och det är i själva verket samma schabrak varje gång. Fast för att ge lite puts och studs till filmen knycker man titeln på någon berömd bok – Lord of the Rings, War of the Worlds, osv. – och så gör man en film som klockar in på en timme och femtio minuters explosioner av sammanlagt två timmar. Den enda egentliga skillnaden är att i den ena filmen är det orcher som exploderar och i den andra är det marsianer, men de ser ungefär likadana ut.
Kör hårt,
Bellis
juni 5, 2009 kl. 14:40 |
Jag får erkänna mig skyldig till den ödesdigra kommentaren ”Boken var bätre än filmen” eller för all del ”Filmen var bättre än boken” men det är inte lika ofta. Vad jag dock då egentligen menar är ”Boken gav mig en bättre upplevelse än filmen”. Annars håller jag med om att det blir lite tokigt att jämföra äpplen och päron även jag tycker det funkar hyfsat att jämföra film och bok som båda innehåller en berättelse (precis som både äpplen och päron innehåller ämnen som en nötallergiker kan reagera på och jämföra) medan tavelutställning och musik skiljer sig mer åt, ofta. Där blir det mer apelsiner och asfalt – tycker jag.