Om skådespelartalang

Under inspelningen av To Have and Have Not, Lauren Bacalls debutfilm, tillfrågades Lauren vid ett tillfälle av den andre huvudrollsinnehavaren, Humphrey Bogart, vad hon höll på med. Hon hade i en scen just kommit ut ur ett rum.

”Jag gick ut ur rummet”, svarade Lauren Bacall. ”Det var ju det jag skulle göra.”

Humphrey Bogart suckade, tog henne åt sidan och förklarade.

”Det räcker inte med att bara gå ut ur rummet. Visst, det var regianvisningen. Men för att det ska se trovärdigt ut måste du veta vad du har gjort i rummet innan du kommer ut därifrån, du måste leva dig in i rollen, du måste vara rollen. Man kan inte bara gå. Man måste skådespela också.”

Lauren Bacall själv har sagt att det var en av de bästa lektioner i skådespeleri hon någonsin fått. Och Humphrey Bogart hade förstås rätt.

En skådespelare som enbart följer regianvisningarna från regissören är inte en skådespelare. Och härur följer Bellis maxim, som beskriver en användbar metod för att avgöra om någon gör en god skådespelarinsats eller inte:

1. Om man för sitt inre öra hör regianvisningarna när man ser en skådespelare på duken, är skådespelaren usel.

2. Om man inte hör regianvisningarna för sitt inre öra när man ser en skådespelare på duken, är skådespelaren skicklig.

3. Om man glömmer att ens höra efter är skådespelaren genial.

Även om gränserna kan vara flytande och till och med variera över scener i en och samma film, så går det i slutändan alltid att placera in en skådespelare som antingen en 1:a, 2:a eller 3:a.

Kör hårt,
Bellis

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: